08 juli 2025

Söndagsjobb i vatten och lera

Pågående regnsäsongen betyder arbete på olika fronter. Risplanteringen i vattenfyllda fält är förstås allra viktigast.

Men de ödesdigra följderna av den stora översvämningen i oktober-24 har också dragit igång en viktig och förebyggande muddring av floden, ett arbete som pågår för fullt på flera platser i centrala Chiang Mai.


 

Bilder från muddring i dag, men det pågår även söndagar (apropå rubriken)


 

Klockan 12 och lunch, en "helig" tid för Thailändare, som då tar en timmas rast.

 


 

Här såg det ut som mekaniskt problem, och jag gick närmare.


 

Jodå, jag fick gärna fotografera.

 




 

 Ingenjörerna fixade problemet, med hävkraft, bultar, muttrar och verktyg.

 

Följande också aktuella aktiviteter
såg jag på söndagens cykeltur i San Sai och Mae Jo.
 
Även i mindre kanaler regleras vattenflödena,
med maskin och ansträngande handkraft.


 






 
De flesta risfälten är redan planterade,
men jag kom förbi en plats där risarbetarna precis tagit paus för lunch.


Andra fält, som kultiverades, var en skattkammare för två skollediga ungdomar som fiskade upp både småfisk och krabbor.
Notera fångstredskapet; med den stora öppningen fångas fisken för att plockas upp för hand genom lilla hålet.
Första bilden från vägkanten, sedan gick jag ut på de smala strängarna för närbilder.
 


Här nedan syns fångstmetoden.


 



Tillskott till söndagsmiddan.



28 juni 2025

Bolzano - mer pulserande, några utflykter (Italien 3 av 3)

Vilken skillnad att komma till Bolzano från lugna Lana. Sydtyrolens huvudstad är ändå inte en hysterisk storstad. Den har charm, gamla kvarter med pulserande liv bland restauranger och marknader, korta avstånd till det mesta inklusive järnvägs- och busstatinerna (som ligger intill varandra) och med det goda transport-förbindelser.

Mesta bildskörden kommer från staden. Utflykterna inskränkte sig till Cavalese och till Val di Vizze, en dalgång öster om Sterzing. (Magsjuka förhindrade det som kunde bli resans höjdpunkt, buss 350 till Ortisei och klippan Seceda).

 

Bolzano
Marknaden i Gamla stan.
 

 

 . . . och dess omgivning. 



 

Cafe Gries ligger mågon kilometer från centrum där de övriga bilderna är från.


Den fräckaste restaurangen jag hittade var en Osteria, som funnits i Gamla stan 25 år.
En härlig atmosfär. Hit kommer mest lokala stamgäster samt en och annan turist för att ta sig ett glas vin och pasta eller några läckra småbröd med pålägg, belegte brötchen som de kallas. Vin serverar man sig själv i önskad storlek glas.







 

Cavalese
Med tåg via Ora-Auer och anknytande buss kom jag till Cavalese och kunde uppleva gamla minnen från Marcialonga som har målgång i staden (under en sommarturné med husbil har vi även cyklat genom staden).

 Ora-Auer med byte tåg-buss.


 Från Cavalese där linbanan går mot Alpe Cermes med vy norrut riktning Canazei.
 

Svindlande väg ner till dalgången och järnvägen.

 
Val di Vizze
Tåg norrut mot Brenner. Steg av vid Sterzing/Vipiteno. Inom tio minuter avgick bussen upp mot dalgången Val di Vizze, som ligger på cirka 500 meters högre nivåskillnad.
De två andra passagerarna, som var bergsbestigare, sa att här slutar busslinjen. Jag frågade chauffören om där fanns restaurang. Nej blev svaret, och nästa buss går om två timmar. På bussen igen och tillbaka till en liten by med restaurang jag sett (och fotograferat) på uppvägen. Där kunde jag gladeligen spendera två timmar, med wienersnitzel, öl och sightseeing.







Busslinje 350 hoppas jag kunna åka en annan gång.
 

 

Hej då Italien, 2025.
🚆🚍🚠